Recensioner

Recension: Från Rörstrand till Rio av Anita Hammarstedt

Titel: Från Rörstrand till Rio: Porslinsarbetaren som emigrerade
Författare: Anita Hammarstedt
Format: Häftad
Antal sidor: 292
Förlag: AVH förlag
Recensionsexemplar Vi voro ju 9 i familjen, när vi reste bort. Så skrev Lars Johan Eriksson under familjefotot strax innan han emigrerade till Brasilien.Innan de gav sig iväg arbetade Lars Johan i Rörstrands porslinsfabrik i tio år. I april 1891 lämnade han Sverige med familjen och flera av sina arbetskamrater. Så gjorde även tiotusentals svenskar som inte hade råd att betala överfarten till USA. Brasilianska agenter lovade dem fri resa och ett stycke jord, men när de kom fram förstod de hur falska löftena var. De fick arbeta hårt på kaffeplantagerna och drabbades av undernäring och sjukdomar.”

————————-

Ibland tycker jag om att läsa historiska romaner och när romanen handlar om någonting som jag inte visste något om tidigare så blir det ju extra intressant. Jag har läst två böcker av Anita Hammarstedt tidigare och tyckt om dem speciellt eftersom hon skrivit om sin egen släkt. Det är alltså vanligt folk (inte kungligheter som i många fall) som det handlar om och romanerna bygger på faktiska brev, dagboksanteckningar och dylikt

Även den här boken handlar om en släkting, men den här gången en lite mer avlägsen släkting, författarens mammas kusins farfar.
Och boken handlar om någonting jag inte visste ett dugg om tidigare, nämligen att samtidigt som en massa folk emigrerade till USA så fanns det också dem som emigrerade till Brasilien. Det var nånting helt nytt för mig och väldigt intressant att läsa om.

Det var riktigt roligt att läsa om familjen Erikssons liv vid Rörstrand porslinsfabrik och speciellt intressant var det att läsa om hur arbetarna fick köpa ”felaktiga” varor billigt. Det är nämligen så att jag en gång i tiden fick ett stort fat av min svärmor, som hon i sin tur fått i present av en gammal dam på 60-70-talet. Det är ett Rörstrandsfat och med ledning av stämpeln räknade vi snart ut att den var från slutet av 1800-talet. Men det finns en sak till som gör den lite speciell och det är att den har några ”fel”, t ex så har mönstret inte riktigt hamnat rätt.Så det var riktigt roligt att läsa i boken om hur arbetarna köpte sådana här varor.

Livet för en emigrant var inte lätt på den tiden vart man än åkte, men att det var värre i Brasilien än i USA är jag inte förvånad över. Det måste väl ändå ha varit rätt så ovanligt på den tiden att någon lyckades ta sig tillbaka hem från Brasilien?  Men tur var väl det så att en släkting nu kan berätta om hans resa.

Från Rörstrand till Rio är en lättläst och intressant berättelse om någonting som många nog inte vet så mycket om. Och nu när jag läst den här boken och lärt mig något nytt så är jag väldigt sugen på att ta reda på mer om emigrationen till Brasilien

Recensionen gjord av Boklysten 24 augusti 2017.

Anita Hammarstedts foto.

Ovanstående är en artikel i Allas veckotidning nr 23/17

Recension från BTJ

Jag har fått en helt igenom positiv recension från BTJ av Från Rörstrand till Rio där Inger Wassenius skriver bland annat, ”Det är en stark skildring av en arbetarfamiljs kamp för tillvaron under slutet av 1800-talet. Författaren skildrar miljön både i Stockholm och Brasilien så fint. Hon skriver personligt men inte sentimentalt och som läsare grips och upprörs man över familjen Erikssons öde.”

Några läsarröster om Från Rörstrand till Rio
Hon har levandegjort Rörstrandsmiljön på ett ”Fogelströmskt” sätt.

Boken är svår att släppa när den är färdigläst. Man undrar hur det går sedan för familjen Eriksson.

Kommer det en uppföljare?

Minnenas Journal

I en tvåsidig artikel i Minnenas Journal (nr 3/2017) presenteras Anita Hammarstedt och hennes skrivande om framför allt boken Fyra generationer kvinnor. Journalisten Torbjörn Österholm jämför henne med Per Anders Fogelström.

unnamed

Tillfälligheter
Publicerad på Boklysten

Titel: Tillfälligheter
Författare: Anita Hammarstedt
Format: Häftad
Antal sidor: 338
Förlag: AVH förlag”Genom hela livet inträffar möten och tillfällen att göra olika val. Efteråt kan man ibland undra vad som hänt om man hade valt det andra alternativet.

Barbro och Eva-Marie är bästa vänner sedan första klass. Deras vänskap är en stark tråd genom hela romanen. Barbro lever i en lycklig familj tills olyckan drabbar dem.

Eva-Maries mamma är död och hon bor ensam med sin pappa. Ibland kör pappa taxi på nätterna och då sover hon över hos moster och morbror.

Per är skolkamrat med Barbro några år innan han flyttar till Katrineholm. När han återvänder till Stockholm efter några år träffas de ett kort ögoblick. Något uppstår mellan de båda, men Per tvingas in i ett olyckligt äktenskap med Lena.

Vi får följa dessa tre personers liv och hur deras vägar korsas då och då. Allt kunde ha varit annorlunda om bara…”
——————————-
Jag har läst Hammarstedts Fyra generationer kvinnor tidigare som är berättelsen om kvinnorna i författarens släkt och tyckte om den. Så jag är väldigt glad för att jag fick tillfälle att också läsa och recensera den här boken. Tillfälligheter däremot är en  fiktiv berättelse som till viss del baseras på författarens egna upplevelser under åren 1949-1996.Precis som med Fyra generationer kvinnor tycker jag väldigt mycket om att boken handlar om vanliga människor med ett, för tidsperioden,vanligt liv. Och jag tycker också om hur Hammarstedt kopplar ihop Barbros och Eva-Maries vardagsliv med världshändelserna och samhällsutvecklingen. Man får en liten aning om hur vanliga människor uppfattade, reagerade och påverkades av dessa händelser. Att språket sammanfaller med tidsperioden ger ytterligare en dimension åt läsandet och det tycker jag om.Man märker också att författaren har en personlig koppling till berättelsen och att hon varit med under den här tidsperioden, inte minst genom att hon så träffsäkert och insiktsfullt kunnat skildra karaktärernas reaktioner på sådant som t ex Palmemordet.Till sist måste jag bara nämna nånting som inte har med bokens innehåll att göra. Omslaget är verkligen vackert och kommer säkert att locka många att ta boken i sin hand.

Fyra generationer kvinnorFyra generationer kvinnor Författare Anita Hammarstedt

Eva Ullerud skrivarlyan

Jag har läst ”Fyra generationer kvinnor” av Anita Hammarstedt. Det är en historisk roman, eller kanske krönika, som börjar 1808 och tar oss med ända till andra världskrigets slut 1945. Mycket hinner hända, från bondesamhället får personerna i boken uppleva hur radion, kameran, ångloket och annat gör sitt intåg i världen. Men även två världskrig och Spanska sjukan som tar många liv. Kvinnorna heter Christina, Emilia, Olga och Sigrid. De är dock långt ifrån de enda personerna i boken, det är gott om syskon i varje generation som gör att släkten växer. Ibland har jag nästan svårt att hålla reda på vem som är vem men så blir det naturligtvis i en släktkrönika som spänner över så lång tid. Till stor del utspelar sig berättelsen i Sörmland men delvis, framför allt i sista generationen, även i Stockholm. Det slår mig när jag läser hur lika och ändå hur olika livet ter sig på bara fyra generationer. Från dotter till mormorsmor är ju inte så lång tid och ändå hinner mycket hända i omvärlden. Samtidigt kan många av problemen vara de samma.

När fyra generationer kvinnor ska samsas i en och samma bok blir det många barn som föds, barnafödandet sker tätt, såväl i verkligheten som i berättelsen. Jag kan möjligen uppleva att en enda bok är för liten yta för alla dessa intressanta kvinnors öden att samsas om, det är närmare 150 år på 365 sidor så det går undan, och hade gärna sett att de fick ta mer plats, så att deras personligheter kunde fördjupas ännu mer och jag som läsare fick lära känna dem bättre.

Språk och ordval känns rätt för tiden, boken innehåller en hel del tidsenlig fakta och jag anar att ett ambitiöst researcharbete ligger bakom. Kvinnorna i denna berättelse har förresten även fått en blomma gemensamt och det är vitsippan, som i någon form dyker upp i varje generation och som även pryder bokens omslag.

Anita Hammarstedt har tidigare givit ut sin självbiografi i boken ”Mitt liv”.

Boklysten

”Christina, Emilia, Olga och Sigrid är fyra generationer kvinnor. Anita Hammarstedt följer dem och deras familjer från tidigt 1800-tal till 1900-talet med dess två världskrig. 
Att tjäna som piga tills man gifte sig var det vanliga, men flera av dem visade sig också vara duktiga entreprenörer, samtidigt som de tog hand om hem och barn.
Fyra generationer kvinnor utspelar sig framför allt i de sörmländska samhällena Malmköping och Valla, men också i det snabbt växande Stockholm.”

Släktforskning är nånting som jag alltid tyckt verkar både roligt och intressant. Tänk då att kunna få fram såpass mycket som Anita Hammarstedt gjort och att kunna följa sina förfäders liv från början av 1800-talet tills idag. När man läser släktkrönikor så är det ofta adel och högreståndsmänniskor det handlar om och alltför sällan de ”vanliga” människorna. Fyra generationer kvinnor är istället en släktkrönika om de vanliga människorna, kvinnorna i Hammarstedts egen släkt. Och Anita Hammarstedt har gjort grundlig research när hon skrivit boken, det märks.

När man läser om Christina, Emilia och Sigrid blir man helt förundrad över hur de orkade. Inte nog med att de födde massor av barn (av vilka alla inte överlevde) men  så tog de också hand om hemmet och barnen och som om det inte var nog så såg de också till att ha någon sysselsättning som bidrog till att få in extra pengar till försörjningen. Det är rent häpnadsväckande hur driftiga kvinnorna var på den tiden. Intressant är också att följa familjerna genom de stora världshändelserna, t ex världskrigen. Överhuvudtaget är det intressant att få följa, på ett mer personligt sätt, en vanlig familjs/släkts liv mot bakgrund av samhällsutvecklingen och händelserna i Sverige och omvärlden.
När jag läser den här boken tänker jag automatiskt på min egen mormor som fick x antal barn varav 10 överlevde och de barnen skulle mormor och morfar skaffa fram mat och kläder åt. De hade det inte fett men på något sätt så klarade de det, men man undrar ju hur de fick det att gå ihop.

Jag gillar såna här släktkrönikor om helt vanliga familjer/släkter.  Men inget ros utan ris…jag funderade på några små detaljer medans jag läste.Jag skulle gärna velat ha mer berättande ”inifrån” och inte bara ”utifrån”. Jag hade nog kommit närmare händelserna om kvinnorna själva fått berätta istället för att berättaren ”tittar in” och beskriver det hen ser. Och så saknar jag faktiskt fotografier (hade varit roligt att se bilder på kvinnorna och deras familjer) och/eller illustrationer och kanske också ett släktträd. Att det inte finns några fotografier med  kan jag tänka mig är av ekonomiska skäl och det är ju förståeligt, men det hade ju varit roligt att få se kvinnorna och deras familjer på bild. Ett släktträd är ju ingen nödvändighet i o m att det är så lätt att hålla reda på de olika personerna och hur de är släkt med varandra, men det hade varit ett trevligt inslag och gjort det ännu lättare att hålla reda på hela släkten.

Tack Anita Hammarstedt för rec.exet!

Recension från BTJ

Lektörsomdöme

Efter att ha gått i pension 2009 började Anita Hammarstedt skriva en bok om sitt liv. Denna själbiografi blev väl mottagen när den gavs ut och författaren tyckte skrivandet var så roligt att hon ville fortsätta att berätta om sina släktingar. I Fyra generationer kvinnor följer hon sina anmödrar och deras familjer, alltifrån Christina, som under 1800-talets början tvingas föda inte mindre än 6 oäkta barn, till sin farmor Sigrid, som föds 1897. Anita Hammarstedt är en god berättare och hon lyckas göra beskrivningen av kvinnornas vardagsliv spännande. Mycket av innehållet i boken ägnas åt de många barnafödslarna och tyvärr går det ibland lite väl hastigt fram. Det skulle ha varit roligt att få veta mer om de fyra huvudpersonernas tankar och känslor. Men det är ändå en intressant bok och inte minst författarens skildringar från storstaden Stockholm och de sörmländska samhällena Valla och Malmköping är läsvärda. –Inger Wassenius.

 

Fyra generationer kvinnor Författare Anita Hammarstedt  Recensioner